17 juni

Disa och Cicero parade sig!

Jag såg direkt att Disa var villig när jag släppte ut dem och hämtade kameran. Det tog inte lång stund innan Cicero var på Disa och hon släppte till direkt så den här gången var det inte särskilt våldsamt, som det kan vara.

Det hela var över på en halv minut och när Disa tyckte att det räckte släpade hon Cicero 50 cm över golvet. Han tyckte tydligen inte att det räckte..!

18-20 juni

Äter som vanligt

21-27 juni

Äter som en häst + att jag ger extra kalktillskott och vitaminer varje dag.

28 juni - 6 juli

Slutar äta. Krafsar på glaset precis hela tiden. När jag släpper ut henne så bara springer hon. Hela tiden. I timmar. Är irriterad och kan inte vara stilla en sekund. Driver mig smått till vansinne!

30 juni

Sätter in äggläggningslådan i hennes terrarium. En stor blå plastlåda som jag sågat ut ett runt hål i. Lådan är fylld med såjord, vermiculit och sand. Disa vill inte veta av den.

5 juli

Gör i ordning äggkläckaren. D.v.s. En gammal petbox med ca 5 cm vatten i botten. I det lägger jag en tegelsten som jag ställer de (än så länge) tomma ägglådorna på. Sedan sätter jag fast doppvärmaren som jag ställer in på 28 grader. Sedan prövar jag mig fram till rätt temperatur som ska vara runt 28 grader i äggboxarna som är fyllda med vermiculit. Det visar sig att 28 grader på doppvärmaren är bra och jag får en temp. som skiftar mellan 27.7 och 28.3. Verkar ok.

6 juli - Första omgången ägg

Kl. 20.45

Jag tittar till Disa som ligger under en barkbit och ser jätte konstig ut. Jag känner på mig att det är dags och lyfter in henne i äggläggningslådan - hon beter sig konstigt och liksom "ormar" sig. Väl inne i lådan börjar hon genast att gräva. I "fel" hörn, där det är som minst jord. Och jag som förberett med djupare jord mot bakre väggen. Men inte då. Det ska grävas i nedre högra hörnet. Hon gräver en kvart och sedan börjar hon lägga ägg. Hon har grävt så djupt att jag hör hur det säger "klonk" när äggen trillar ner i hålet... Det oroar mig. Men det är inget att göra något åt nu. Det enda jag ser av Disa är sidan på kroppen. Den går i vågor medan hon pressar ut äggen.
Tar ett par bilder men märker att Disa blir distraherad och då slutar jag direkt.

Kl. 21.30

är hon klar och börjar krafsa över. Det tar sin lilla tid. Mer krafs och sedan tillplattning.

Kl. 22.00

är hon färdig och sticker ut en jordig nos genom öppningen och klättrar ut på stela, vingliga ben. Hon har jord över hela sig och ser ynklig ut.

Jag bär henne försiktigt till handfatet där jag duschar henne i ljummet vatten ett bra tag. Först är hon alldeles stel men sedan slappnar hon av och njuter av det varma vattnet. När vi duschat färdigt virar jag in henne i en handduk och erbjuder vatten att dricka - hon dricker 6 ml! Dessutom en del flytande kalk och vitaminer. Det kan hon behöva!

22.30

Sätter henne sedan under värmelampan - fast klockan är 22.30 och det borde vara sovdags för henne men hon behöver bli varm.

Lyfter ut äggläggningslådan ur terrariet och bär den till diskbänken där jag mycket försiktigt krafsar undan jorden där hon lagt äggen - nervöst! TÄNK om jag skulle ha sönder ett. Det är 20 ägg men ett är dåligt så det slänger jag. Ser att det är dåligt p.g.a. att det är mindre och "skrumpet".

Ett och ett frilägger jag äggen och numrerar dem med en giftfri penna. Det är bra att märka äggen OM man skulle råka tappa/flytta på dem. De måste ligga med samma sida upp hela tiden.

Jag flyttar försiktigt över alla äggen till äggkläckaren som står klar - tack och lov!

7 juli

Disa sover för första gången när jag tänder ljuset på morgonen kl. 10. Hon mår bra men ser trött, mager och sliten ut. Magen hänger som en påse. Hon får ett varmt bad, men har inte ro att sitta stilla (som vanligt!) sedan klämmer hon i sig 1 pinkie och 25 syrsor - uppdelade på tre mål. Inget fel på aptiten... men fruktansvärt törstig. Dricker hur mycket som helst.

8 juli

Åt 12 syrsor och 4 zophobas. Allt kalkat. Men bajsar gör hon inte. Litet oroväckande då hon äter så mycket.

10 juli

Åt 24 syrsor och en pinkie. Allt kalkat. Jag lyste försiktigt på äggen från sidan med en ficklampa - de verkar ha vener!!!!

12 juli

Åt 20 kalkade syrsor. Fick 8 vitamindroppar på kvällen. Idag är hon mer sitt vanliga jag. Har tydligen återhämtat sig. Men hon är dock mer dämpad än vanligt.

13 juli

Genomlyste några av äggen mer noggrant och - de har vener! Jättetydligt!!! Så häftigt! Åt 11 syrsor och 6 zophobas (kalkat)

19 juli

Slutade äta - bara sådär... Nu är hon "med ägg" igen!

20 juli

Åt ingenting. Fick vitaminer. Krafsar, krafsar, krafsar, springer, springer, springer. Inget slut på det. Alla dygnets vakna timmar. Något påfrestande - både för henne och mig..! Jag låter henne springa runt i lägenheten, för att hon verkar må bäst av det. Sätter in henne då och då i terrariet - men efter 5 minuter vill hon ut igen. Cicero håller på att gå i taket och jag får hänga ett skynke över hans terrarium så att han inte ska se Disa. Det är litet stressande för honom... Teo bara tittar med milt överseende blick när Disa kravlar förbi.

Börjar synas bulor på magen på henne - det är definitivt en kull till på gång.

21 juli

Åt 2 zophobas, syrsor vill hon inte ha. Fick kalkdroppar. Krafsar och springer som en galning. Jag ställde in äggläggningsboxen åt henne - men den vill hon inte veta av - precis som förra gången. Disa har en mycket speciell teknik när hon är ute i lägenheten. Ibland "ligger hon still" på samma punkt och bara "crawlar". Ser helt sanslöst ut och jag har ingen aning om varför hon gör så, så gör hon aldrig annars. När hon crawlar så sätter jag henne i äggläggningsboxen men hon bara blänger irriterat på mig och springer ut fortare än kvickt.

Duschade henne under kranen - det älskar hon och hon slappnar av totalt. Om jag bara orkade stå i den obekväma ställningen så skulle hon gärna duscha i timmar..!

22 juli

Jösses så underligt hon beter sig! Ormar sig på golvet och nästan "juckar"! Även när jag lyfte upp henne. Hon är fruktansvärt orolig och kan inte alls slå sig till ro. Äter inte alls - bara slår bort det jag erbjuder henne. Hon är väldigt demonstrativ när hon säger nej..! Jag trodde att hon skulle lägga äggen idag så jag ställde in äggläggningslådan igen, men inget hände.

23 juli

10 kalkdroppar. Åt en zophobas, vill INTE ha syrsor. Mycket orolig. Springer, springer, springer.

26 juli - Andra omgången ägg

4 kalkdroppar. Mat vill hon absolut inte ha.

Kl. 21.30

Ljuset i hennes terrarium släcks och jag tittar till Disa. Hon ligger under en konstgjord växt och ser ut att sova så jag hänger för skynket och återgår till att jobba vid datorn.

Kl. 22.30

Jag blir trött och tänker gå och lägga mig. Tittar till Disa som hastigast och får en chock - där är hon - mitt i terrariet och lägger sina ägg. I mörkret. Inte i äggläggningslådan utan mitt i pelletsen. Det är bara att tända ljuset igen och hoppas att det inte ska störa henne allt för mycket. Hon har lagt 20 ägg redan - jag höll på att missa allt! Jag märker att hon trampar runt på äggen och bestämmer mig för att flytta henne till äggläggningsboxen. Disa kommer av sig litet men fortsätter sedan med att lägga resterande 5 ägg i lådan. Medan hon gör det så lägger jag de första 20 äggen i "vermiculitlådan" som jag sedan ska ställa i äggkläckaren.

Kl. 23.00

Hon är färdig och krafsar över äggen i lådan och ger sig sedan ut i terrariet och letar efter äggen hon lagt där. Jag har redan lagt dem i vermiculiten så hon hittar dem inte! Stackars lilla gumman, jag får så dåligt samvete... men jag var rädd att hon skulle förstöra dem... Hon letar ganska länge och lägger sig och solar mellan varven, sedan letar hon mer.

Kl. 23.30

Jag tar med Disa ut i badrummet och "duschar" henne ett tag i handfatet under ljummet vatten. Hon njuter.

Kl. 24.00

Ger henne en fet rosenbaggslarv och två zophobas som hon glatt smaskar i sig.

Kl. 02.30

Jag är dödstrött och släcker hos Disa. Hon blir tokig och krafsar som en galning för att komma ut. Jag sträcker in handen till henne och hon kryper snabbt upp. Lilla snuttan! Jag håller henne mot bröstet och hon borrar in sig i min pyjamasjacka under mitt hår och somnar på en sekund. Jaha. Och jag då? Jag lägger mig en halvtimma i sängen men märker att jag börjar slumra till så jag lyfter tillbaka en (mycket hårt) sovande Disa till hennes terrarium.

Det blev 25 ägg den här gången. Alla verkar vara fertila.

27 juli

Vräkte i sig 20 kalkade syrsor och 5 zophobas. Gav henne litet "jumpstart" för extra vitaminer och energi. Hon dricker som en kamel.

28 juli

Åt 45 (!) kalkade syrsor och en rosenbaggslarv. Sedan städade jag hennes terrarium.

31 juli

Åt 12 kalkade syrsor och en rosenbaggslarv. Gav 8 droppar vitaminer och litet Jumpstart. Hon var vrålhungrig på morgonen. Jag ställde in en skål med larven innan jag skulle gå till jobbet. Disa fick syn på den och åt glatt upp den + de 12 syrsorna som jag gav henne när jag märkte att hon var så hungrig. Jag fick tända hennes värmelampa extra tidigt för att hon skulle kunna smälta maten. När jag kom hem från jobbet ville hon inte ha något alls att äta. Grönsakerna ger hon tusan i. Min bortskämda lilla lady... :)

1 augusti

Åt bara 3 kalkade syrsor + en rosenbaggslarv - hon är väl inte "med ägg" igen - redan??? Hon äter mindre nu än efter den förra äggläggningen.

3 augusti

Helomvändning. Idag ville hon ha 18 kalkade syrsor och 6 zophobas! (+ vitaminer) Ska ömsa och är alldeles grå hela hon - vilket irriterar henne enormt.

6 augusti

Slängde ett ägg som hade blivit dåligt.

Av någon anledning så vill hon inte längre bli handmatad med syrsor. Jag måste klippa av benen på dem och lägga dem i en skål - då går det bra... Det är inte så kul..! Men hon äter fortfarande bra i alla fall.

10 augusti

Disa ska ömsa och är fortfarande helt grå - och är mer irriterad än vanligt. Dock verkar hon inte visa några tecken på att vara med ägg igen - i alla fall inte än så länge... Jag hoppas att hon inte är det... Det sliter så på henne.

11 augusti

Gav bort 18 ägg ur den andra omgången. Jag insåg att jag inte har möjlighet att ta hand om hur många ungar som helst. Jag gav dem till en väninna som har ett "Tropikhus" så hon har betydligt bättre möjligheter att ta hand om mängder av ungar. Dessutom vet jag att de kommer i goda händer - då känns det ok. Men liiiitet jobbigt är det i alla fall - jag har fäst mig vid äggen till och med - jag är nog inte klok..! haha

12 augusti

Idag slutade Disa att äta - så nu är det dags igen. Men just nu är hon lugn i alla fall. Hon springer inte runt, runt - än.

15 augusti

Nu är det helt klart att hon ska lägga en tredje omgång ägg. Det syns på bulorna i magen.

16-18 augusti

Springer, springer och springer. Har inte ro att vara still mer än någon minut i taget. Det är tur att det är så varmt i lägenheten (27-28 grader!) så hon blir inte så kall. Hon gräver även litet i äggläggningslådan som jag har ställt in. Men bara om jag sätter dit henne. Själv går hon inte in. Det är förmodligen dags för henne att lägga mycket snart.

Jag ger henne babykyckling mat utspätt med vatten och kalk för att hon ska få i sig litet näring. Hon är så mager...

Kl. 20.30

När man talar om trollen...

Det här skriver jag några timmar senare: Kl. 20.30 började hon lägga ägg. Mitt i terrariet - igen! Men nu var jag med litet mer och hann flytta in henne efter att hon lagt 2 ägg. Det hela tog ungefär en och en halv timma, med "tillplattning" och allt. Hon är så frenetisk när det gäller att platta till. Det är ett smärre elände att gräva upp dem..!

Det blev 18 ägg den här gången. Trodde jag. Jag badade Disa, gav henne mat och vatten och hon solade ett tag. Sedan lade hon ett ägg till! Så det blev 19. 64 allt som allt. HOPPAS det här är sista omgången nu. Den här gången såg hon bra sliten ut när hon var klar och än en gång fick vi sitta uppe halva natten för att hon skulle hinna smälta maten hon fått efter "förlossningen"! ;) Det gör inget - det är hon värd, min lilla tjej.

19 augusti

Den 3:e omgången ser inte bra ut! De faller ihop! Hjälp! Det är för trångt i kläckaren... Jag fuktade vermiculiten mer och då tog sig äggen igen - tack och lov!

20 augusti

Gav bort hela den 3:e omgången till min väninna som tog de förra äggen. Hon har betydligt bättre kapacitet att ta hand om MÅNGA skäggisungar. Jag har helt enkelt inte plats för alla 64... Jag behåller 25 ägg - det får räcka. Jag kommer att få mer än fullt upp i alla fall..!

21-25 augusti

Nu äter Disa som en häst igen och återhämtar sig alldeles utmärkt. Hon är rund och go igen! :)

25 augusti

Tittade litet extra noga på äggen och genomlyste ett par - och jag såg det lilla fosteret röra sig!!! Det var så häftigt! Jättelitet - och det låg där och vred på sig. Skyndade mig att lägga tillbaka det så att det inte tar skada. Det var nr 11 jag tittade på - kanske kan man döpa han/hon till "Älva"? :)

26 augusti-10 september

3 september

Ställde i ordning terrariet som ungarna ska bo i. Eller rättare sagt - ett av dem. Jag har tagit Teos gamla terrarium som är 90 x 45 x 45 och delat av det i två delar. Jag vill kunna separera ungarna efter storlek. Fick be pappa bygga en "hylla" så att ungarna ska komma tillräckligt nära värmelampan. Det är mycket att ordna med - och pengarna rullar..!

4 september

Som om inte 25 ägg vore nog så parade sig - förmodligen - Teo och Cicero idag! Jag har hållit koll på dem, men inte sett tendenser till parning. Men... medan jag var på toaletten så hände det. När jag kom ut därifrån satt Teo med kloaken öppen och svansen i vädret och Cicero hade en minst sagt "simmig" blick och halva snoppen ute..! Jaha. Så om 3 månader (ungefär) blir det tillökning IGEN..!

12 september

Nu har jag faktiskt börjat dra ner på maten för Disa Hon får inte längre 23-30 syrsor om dagen utan "bara" 10 och litet larver då och då. Istället har hon börjat äta mer grönsaker - och det är ju bra.

14 september

Jag blir tokig - äggen kläcks ju aldrig. Nu är det dag 70! HOPPAS det är dags snart. Lyser litet på dem med ficklampan då och då - och det är full aktivitet inne i äggen. Så förhoppningsvis är alla ok.

19 september

DE HAR BÖRJAT KLÄCKAS! Helt fantastiskt!

Idag när jag kom hem från jobbet stack det ut ett litet huvud!

Två stycken var på väg ut - # 5 och 6. Det var dag 75.

Trots att allt är förberett och jag har väntat länge så vet jag plötsligt inte vad jag ska göra! Haha. Nåja - ingen panik. Det tog drygt 12 timmar innan ungarna var ute ur äggen. När de väl fick fram nosen så låg de kvar länge för att absorbera äggulan (eller vad det heter i detta fallet).

20 september

Ville hellre vara hemma och titta på äggkläckningen än att gå till jobbet idag - men jag tog mig i kragen. När jag kom hem så var det fler ungar på gång. # 8 hade hoppat ur äggkläckningslådan och satt på botten av äggkläckaren. Som tur var hade jag förutsett det och lagt ett galler där så att de inte skulle trilla ner i vattnet.

Flyttade över # 5, 6, 8, 13, 11 och 17 till varsina burkar med fuktigt hushållspapper så att omställningen inte blir så stor från den fuktiga och varma äggkläckaren.

Alla ser ut att må bra. :)

21 september

Fler kläcks!

Flyttade #9, 2, 14 och 7. Alla ungar är så otroligt söta!!!

22 september

Den sista - #10 sticker ut nosen - på min mammas födelsedag. :)

Flyttade #16, 18, 19, 4, 12 och 10.

23 september

Lyfter ut ungarna ur de små lådorna och fördelar dem i terrarierna. 10 i det ena (90 x 45 x45) och 8 i det andra (75 x 50 x50). De rör sig inte värst mycket och tycker INTE om att bli duschade!

24 september

Matar dem med flytande föda bestående av litet jumpstart och vatten. De dricker allihop. Försöker inte ge dem syrsor.

25 september

Börjar lära mig se skillnad på dem. Alla är olika - men lika vackra! Alla har en tydligt röd ton även om nyanser och mönster varierar väldigt mycket.

26 september

Flyttar över dem i en speciell matningslåda - men alla blir skräckslagna. Får handmata alla 18 en och en med syrsor. *phu* De äter dock och är törstiga.

27 september

Inser att det tar OTROLIGT med tid att ta hand om 18 ungar. Räkna inte med utförlig dagbok..! ;)

28 september

Hällde ut syrsor i terrarierna och alla äter glatt. Jagar syrsorna och smaskar i sig. De äter dock inte så många än.

4 oktober

Nu äter de måååånga syrsor..................................................... Mamma mia. Hur ska jag ha råd med alla syrsor?????

6 oktober

Jag ger dem kalkade syrsor en gång varje dag och syrsor "rullade" i vitaminer var 3:e-4:e dag.

9 oktober

Phu! Jag kan inte påstå att jag hinner med att skriva dagbok..! Ungarna tar mer eller mindre all min lediga tid. De äter som små svarta hål allihop (=MYCKET!) Jag har redan fått beställa massor av syrsor trots att jag har försökt föda upp så mycket jag kan. 1000 syrsor åt de upp på 3 dagar... *suck* Nåja. Bra att de äter. Jag har flyttat om i terrarierna. De är vissa som växer snabbare än de andra och nu går de stora ihop i ett terrarium och de mindre är i det andra.

10 oktober

Kull #2 håller på att kläckas!!!! Det första lilla ansiktet stack ut ur ägget när jag tittade innan jag skulle gå till jobbet. En unge till höll på att ta sig ut när jag kom hem. Båda ungarna tog sig helt ur äggen innan jag gick och lade mig. De är så SMÅ! Hjälp! Först nu förstår jag hur mycket de andra ungarna har växt på 3 veckor..!

Men jag ska inte behålla de här sju som kläcks nu. Min kompis Carina får ta över dem. Jag hinner helt enkelt inte med fler än de 18 som jag har nu. Jag vill hinna njuta av dem också...

11 oktober

Verkar inte som om Teo blev gravid...

12 oktober

Idag badade de allihop för första gången. De var för söta! Ingen blev rädd, ingen bajsade men ingen verkade tycka om det särskilt mycket heller! Särskilt smarta är de inte... de kliver runt på varandra och när den understa hamnar under vattnet så bara ligger den kvar där. Jag fick hålla 100% koll hela tiden - och peta bort den unge som tryckte ner den andra.

Eftersom det är helg så hinner jag ägna mer tid åt varje unge så idag struntade jag i att ge dem mat på morgonen och handmatade dem alla med grönsaker och pellets istället (måste försöka spara syrsor på NÅGOT sätt!). De äter nämligen iiiinte det - om det ligger på fatet som alltid står i deras terrarier. Om jag som sagt däremot handmatar dem med pincett så äter alla glatt. Redan bortskämda.... ;)

16 oktober

Carina kom och hämtade 6 ungar ur den andra kullen. Dessutom tog hon ett ägg som inte kläckts än. Den andra kullen hade större spridning på kläckningen. Det var sorgligt att se dem åka - men det känns helt rätt. Jag HINNER inte med fler ungar.

19 oktober

Just det ja. Hinner bara skriva dagbok på helgerna. Och knappt det...! Idag storstädade jag båda ungarnas terrarier. De bajsar som om de hade betalt = skitar ner. Så städa måste jag göra varje dag. Jag brukar byta hushållspappret och skölja av allt i hett vatten. "Hängmattorna" diskar jag i diskmedel. Men en gång i veckan måste jag städa noggrannare.

Ungarna äter mer och mer pellets. På morgonen får de grönsaker och pellets, på lunch blir det först pellets och grönsaker sedan syrsor. Samma sak kl. 17.30.

Att ge dem pellets och grönsaker är ett helt företag. De måste handmatas - annars äter de inte. Först grönsaker. Alla äter. Sedan pellets. Det är det som är knivigt. Alla ungar har sina favoriter när de gäller pellets. En del gillar gröna, några andra älskar röda och resten föredrar de gula. Givetvis kommer jag aldrig ihåg vem som gillar vad - så jag sträcker fram en röd. Nähä. En gul. Nähä. En grön? JA! Eller tvärt om. Sådär håller jag på. Med 18 ungar. Så det tar sin tid..! ;) Men det är de värda, de små krypen!

2 november

Som sagt... Det är omöjligt att få tiden att räcka till..!

Ungarna växer som ogräs. Särskilt vissa av dem. Det är otroligt hur olika snabbt de växer. Man skulle aldrig kunna tro att de är ur samma kull. Den största ungen är nu 20 centimeter och väger 20 gram. Den minsta är 13 cm och väger 10 gram! Men även de mindre äter och ömsar bra - så allt är ok.

Självklart håller jag dem i två olika terrarier beroende på hur stora de är.

11 november

De första två ungarna är nu sålda och utflugna. Det är litet sorgligt... jag visste förstås att det skulle ske - och de har fått mycket bra hem båda två. MEN - det är jobbigt i alla fall! Man fäster sig enormt vid de små liven...

Det är dock bra att de börjar säljas - de växer som ogräs och får snart inte plats på solplatserna! Hm. Äter som hästar gör de allihop och bajsar och ömsar därefter. Varje kväll när jag städar så ser det ut som om jag inte gjort det på flera veckor! Ändå tvättar jag ALLT varje dag och byter hushållspapper.

Alla ungar är väldigt tama och det är inga som helst problem att hantera någon av dem. Det är kul!

Dessutom äter alla grönsaker och pellets - det är ju en klar fördel. Men hm... de är litet bortskämda - så man måste OFTAST handmata dem med grönsakerna, annars begriper de inte att det är mat. En del ungar gör det, andra inte. Men handmatar jag så äter alla glatt.

Syrsor är en annan femma. Det är ingen som helst tvekan om att det är MAAAAAT! Särskilt de större blir totalt galna när jag släpper in syrsor. De stora ser när jag matar de mindre i det andra terrariet och blir som galna. De krafsar och har sig och vill ha mat nuuuuuuu! Det är kul att se! :)

16 november

Två ungar till är sålda och hämtade... *suck* lika jobbigt varje gång. MEN - de får det bra - och det är huvudsaken! :) Det är också tur att de säljs - faktiskt. De växer fort och det är svindyrt att hålla dem med syrsor. De äter MYCKET.

Gav alla ungarna flytande B-vitamin idag. PHU. Hade varit och köpt det på djursjukhuset igår. Inte för att jag tror att de har brist på B-vitamin eftersom de äter mycket färska grönsaker, men litet extra kan inte skada. De flesta ungarna tyckte om smaken på B-vitaminen - MEN - de tog ett tag innan de upptäckte det. Innan de märkte att det var gott så hann det rinna ut en hel del på haka och mage. Saken är den att den här flytande B-vitaminen var gul. VÄLDIGT gul - så nu är alla ungarna gula de också. Snyggt? Nja. I morgon ska de bada. Mamma mia.

Jag har bestämt mig för att behålla "Ulla" som har fel på benen. Jag har fäst mig så vid henne eftersom jag hållt på mest med just den ungen. Jag har nu döpt om henne till "Olga" efter "The Olgas", en vacker röd klippformation i centrala Australien. Eftersom skäggagamer kommer därifrån och Olga ÄR röd så får hon (det känns som en hon!) heta det. :) Hennes ben är bättre förresten! :)

Pappa Cicero fick hälsa på ungarna genom glaset (annars skulle han äta upp dem - tyvärr!) idag. Det var så gulligt! En unge sprang fram till glaset och Cicero lyfte på framtassen mot ungen. Ungen slickade mot tassen och tittade storögt upp mot pappa. Supergulligt! :) Cicero var spänd som en fjäder...! Skulle inte lita på honom en sekund med ungarna. Men med glas emellan är det lugnt.

24 november

Tid, tid, tid! Ge mig tid! Jag hinner knappt njuta av ungarna - det tar sådan tid att sköta om dem (och jag ska hinna jobba och sova också..! ;-) De äter mer och mer och bajsar därefter. Ser ut som om jag aldrig städar - ändå gör jag det varje kväll. Men vad gör det? De är helt underbart söta de små krypen!

Jag har nu 13 ungar kvar och flera väntar på att bli hämtade. Ska bli ganska skönt även om jag saknar dem när de försvinner. Alla ungarna har i alla fall kommit till mycket bra hem, och det känns skönt. Men just nu kostar alla 13 mig ca 500 kr i veckan i syrsor. ÄNDÅ föder jag upp egna syrsor. Phu. Vill du bli rik - satsa iiiinte på skäggisuppfödning! ;-)

Just nu håller flera på att ömsa för 3:e gången. De är alltså inte särskilt "färgglada" just nu. Det går så FORT när ungar ömsar. De är grå i några dagar sedan säger det "PANG" och skinnet spricker. De gillar det inte. Särskilt inte när de har löst skinn i näsan och runt ögonen. Då har jag ett gäng med små jordfräsar som plöjer runt i terrarierna. De försöker att bli av med skinnet genom att gnida bort det..!

En av ungarna, Ann-Marie, äter dåligt. Hon är minst och det verkar som om hon blir litet rädd när hon ser de större rusa fram mot syrsorna. Så hon backar och drar sig undan. Så jag har satt henne ensam i (ytterligare - nu har jag tre för ungarna) ett terrarium nu och kommer att behålla henne tills jag ser att hon är ok och har vuxit till sig litet. Hon verkar absolut inte sjuk. När hon är ensam så är hon pigg och äter sina syrsor. Dock färre än de andra. Jag ger henne litet extra B-vitamin (stimulerar aptit bland annat) och även litet "kycklingbabymat" så att hon ska komma igång igen. Men som sagt, det är säkert ingen fara - hon äter ju hela tiden.

2003

17 januari

Ojojoj... Det var ett tag sedan jag skrev dagbok nu. Men det händer inte så mycket nytt med ungarna numera.

Jag har nu bara fyra ungar kvar. Resten är sålda. Det var sorgligt att sälja dem - men skönt på samma gång då de tog enormt nycket tid! Varje dag från den 24 september - 13 januari åkte jag hem VARJE lunch för att mata dem. De måste ha mat 2 ggr/dag när de är små. Nu är de nästan 4 månader och får klara sig med syrsor en gång om dagen. Självklart ställer jag fram ett stort fat med grönsaker varje morgon. Egentligen borde de fortfarande ha mat 2 ggr/dag - men jag HINNER inte.

Ann-Marie började äta igen. Hon trilskades bara i en dryg vecka, och det var aldrig någon fara. Nu äter hon som en älg! Väldigt glupsk - och inte ett skvatt rädd.

Min elräkning gick upp enormt förra året. Jag trodde att jag hade "tagit i" när jag beräknade antalet kilowattimmar - men min sluträkning gick på 1600 kr..! Hoppsan. Där rök den lilla förtjänst jag hoppats på när det gällde försäljning av ungarna..! Haha, det där hade jag inte räknat med. Det har dock varit värt varenda öre - och varje timmas jobb. MEN - jag tror inte att jag gör om det. I alla fall inte med 18 ungar. Färre i så fall. Det var mycket mer jobb än vad jag räknat med...! Dessutom var det inte alldeles lätt att sälja dem. Det tog sin tid innan alla var sålda. Så tänk på det innan du skaffar ungar!

19 januari

Fimpen, Ulla och Grete är numera omdöpta. Jag ska behålla Olga - därför döpte jag om henne. Det finns en vacker klippformation i centrala Australien som heter "The Olgas" - därav namnet. Först var det meningen att jag skulle behålla #15 "Fimpen". Men... Nu är jag inte helt säker på att det är en hona längre - så jag kan inte behålla honom/henne. När jag var inne på att behålla "henne" så döpte jag om henne till Nikki. Eftersom jag inte ska behålla Nikki (som har den vackraste färgen!) så blir det #11 "Grete" som jag - antagligen - behåller. Henne har jag döpt till Mira. :)

Hur som helst. Ungarna är nu ganska stora och helt underbara! Deras karaktärsdrag har börjat visa sig tydligare och det är roligt! Nikki är en envis en. Ska alltid ha som han/hon vill - precis som mamma Disa. Olga är mildare till sättet - men ganska bestämd ändå. Ann-Marie är mest aktiv av dem alla - och jag har aldrig sett någon springa så snabbt ute i rummet! Mira är snäll - otroligt charmig och lugn. Hon har ärvt pappa Ciceros kroppsbyggnad och ögon, men verkar smartare (!).

26 januari

Idag badade jag alla ungarna. Det är inte första gången - men de gillar det inte! Nikki, Olga och "Ann-Marie" är lika stora och får bada tillsammans. Mira får bada för sig själv för hon är så mycket större än de andra. Det slår aldrig fel - Nikki bajsar så fort hon kommer i vattnet, så det är bara att byta direkt. Man börjar bli van...!

Vägde dem alla idag. De är 4 månader ocn 4 dagar idag. Mira är en riktig bamsing! Hon är 33 cm lång och väger 140 gram! Pappa Cicero vägde 150 när jag skaffade honom - och han var 42 cm! MEN - han var fruktansvärt mager, stackarn... (Nu väger han 550 gram! Mamma mia!) Nikki är 26 cm lång och väger 65 gram, "Ann-Marie" är 27,5 cm och väger 80 gram och Olga är 27 cm och väger 80 gram. Det är otroligt så olika snabbt de växer.

De äter också olika mycket och mer eller mindre gärna. Mira är matvraket #1. Hon slänger sig upp och hänger med alla fyra benen på kanten och gapar för fullt när jag kommer med syrsorna. Nikki har trilskats litet med maten och jag har fått ha henne ensam i ett terrarium - men nu äter hon = Mycket!!! "Ann-Marie" äter också som en maskin, medan Olga har börjat "dra ner". Det verkar inte ovanligt att de GÖR det. Men hon äter fortfarande både syrsor och grönsaker - och är parasitfri - så jag oroar mig inte särskilt mycket.

6 april

Alla ungar - utom två - är nu sålda till bra hem. Att få ungar var betydligt mer jobb än jag räknat med. Men samtidigt var det värt det. MEN - jag kommer aldrig mer att kläcka så många ungar som 18. Det var enormt dyrt (jag gick med stor förlust) och tog enormt mycket tid. Ska jag någon gång föda upp fler ungar så blir det inte så många i taget...! :) Ändå ångrar jag det inte för en sekund.

Nu har jag två ungar kvar - Kira (f.d. "Ann-Marie") och Olga. Två skönheter som växer så att det knakar. Så nu måste jag bygga ett nytt stort terrarium...

Hur som helst - detta är det sista jag skriver i dagboken. Bilder på Olga och Kira finns numera bland de andra bilderna tillsammans med de vuxna skäggisarna.